Vi åkte allihop till badhuset också. Även här vek vi oss av skratt åt lille A. Bebisar kan vara de roligaste som finns, och de jobbigaste också.

På kvällen hängde jag hos Steffie med lite brudar. Sedan drog jag och Ivana till the Hoxton Pony. Det var NIIIICE! Förutom hemfärden, Ivana hade världens otur med både bussar och tåg. En av kvällens bästa:

British guy: "Can I have a cuddle?"

Me: "No"

British guy: "You have a very nice figure"

Well, thank you but...

Nu har jag packat klart min väska, familjen har åkt iväg till stugan och jag väntar på att åka hem till J-town. Fick lite julklappar av familjen också, de är så gulliga. Saknar dem redan, iaf pojkarna. D sa igår igen "Emma you can't go home". Fick trösta honom med att jag snart kommer tillbaks och då ska vi leka.

Det är verkligen blandade känslor. Ska bli skönt, jobbigt, roligt, tråkigt, spännande, läskigt och konstigt att komma hem. När man precis har kommit in i vardagen här och vant sig vid allting här, så åker man hem och glider tillbaks till sina gamla vanor. Och sen åker man tillbaks till London igen. Men det verkar iaf som om vi får en vit jul, kanske.