MINA SKOR HAR KOMMIT!!!! Dom är helt klart KICK ASS! Love 'em.

Mina kära brudar har lämnat mig. Empty house. Empty bed. Empty heart. Empty. (Deep som bara den). Men snart kommer min engelska familj tillbaks från semestern. Då ska jag krama sönder kidsen.

Vad tusan händer!?!?!?! En dagens outfit? Yeah, why not.

Väntar och väntar och väntar på att få träffa mor och far. Snart så anländer de till Kings Cross.

WOOP WOOP!!!!

Oj då, vilken emobild jag fann. Man kan tro att jag är depp, men icke. Livet leker.

Man kan nästan tro att det enda jag bryr mig om är vädret. Kan ju vara så att det är lite sant. Vädret är viktigt. Dåligt väder, dåligt humör, bra väder, bra humör. Easy Peasy. Och det har varit så fruktansvärt bra väder på senaste tiden. Kanske är det därför jag inte är sjuk längre. Gillart. Igår vandrade jag, i solskenet och i mina sandaler, ner till Oxford St med syfte att slösa mina pengar. Jag lyckades. Och idag har jag suttit ute och läst i min lilla park och till och med blivit lite solbränd om kinderna. Har även lekt med A ute i trädgården. Har jag sagt att jag gillar den ungen? I do. Han kan nästan, nästan, nästan säga mitt namn. Inte långt kvar nu.

Om 10 dagar kommer päronen och hälsar på, om 11 dagar sitter vi där på the Royal Opera House och kollar på balett, om 11 dagar och ca 3h landar brudarna i London. Vad tycker vi om detta? WICKED! I know i'm psyched anyway.

Med solbrillorna och vårskorna på och INGEN jacka (bara kavajen) började jag min långa och sköna promenad mot Shoreditch, Hackney & Victoria Park. Ca 10 grader varmt (om inte mer) och sol. Vandrade omkring och svettades, GILLLART! Och i Hackney hittar vi min gata, EMMA street. WOOP WOOP!

Vad sjutton händer i Sverige?!?! Manboy? Jag satt där i Svenska Kyrkan, tillsammans med Bella och massa andra svennar, och skrattade för mig själv. Manboy... haha! Underhållande, ack så underhållande. Bella trodde han sjöng "You can be my manboy"... Eller var det kanske "You can be my man toy"?

Idag när jag promenerade på Copenhagen Street fick jag syn på detta. "No Dumping". Och jag tror jag vill stanna i London för alltid, maybe not forever, men vill absolut inte åka hem om 4 månader, vilket jag måste om jag inte kirrar nytt jobb och boende. Bäst att göra det. WOOP WOOP! Tiden går så fort när man har roligt.

A kunde inte sluta skratta idag. Crazy scientists laugh. Han gör mig lycklig.

Det händer mycket just nu, men det orkar jag inte berätta om. HA!

Japp, den där Mange han vet då hur det ska gå till. Precis så har det varit varje morgon nu i flera dagar. Solen har lyst in genom mina fönster och fåglarna har kvittrat glatt. Gillar vi tillvaron? JA, även fast fåglarna är hyffsat irriterande ibland. Men jag har chillat löjligt mycket i solen och det vackra vår vädret och jag har promenderat ofantligt mycket hela veckan. Benen är fett möra nu. Jag och Steff har även hängt en del i Regents Park, käkat på the Honest Sausage (seriöst, vem döper sitt ställe till det?) och haft picnic.

Fredagen, kvällen... Då var det äntligen dags för Roller Disco. All dressed up and ready to skate. Gillart. Och gillart ännu mer att folk gick in för det så mycket. Dock kunde det lätt bli lite långtråkigt eftersom man bara åkte runt i en cirkel, men med rätt sällskap är även det roligt. Jag hade rätt sällskap. Tackar för det! Sedan åkte alla hem. Killarna skjutsade hem mig och Steff. Jag gillar att åka bil. Och jag gillade kvällen/natten.

Lördagen, ack ack. Vilken fin dag. En ca 5 timmars lång promenad och picnic med Steff i Regents Park... Just living the dream. På kvällen vart det dejt med Kung Louie. Det blev en bar och bio, the Wolfman. Läskig? Nej. Komisk? Ja. Den var helt klart underhållande och sjukt dålig. Och jag gillar inte dejter. Inga mer sånna tack. Hade kul dock.

Söndagen. Ännu en underbar solig dag. Hängde på en parkbänk i Highbury Fields. Gillade livet. Tog mig till Bounds Green och chillade i studion med killarna när de spelade in. They kept singing "Never trust a woman". But whyyyyy??? I guess they can trust me though, coz I'm an gaylien (???) according to R&M.

Nu är jag mätt som en plätt efter födelsedagsmiddagen med familjen. Fetaste chokladtårtan fick jag.

Veckans finaste, hittills:

BRA och chill helg. Familjen åkte till stugan på fredagen. Jag kollade på tv. Kurerade mig. Ensam hemma på lördagen. Jag och Steff second handlade 80-talskläder. Vi lagade svensk mat (lax, potatis, grönsaker och aningen misslyckad hollandaisås). Vi kollade på tv. Chillade löjligt mycket. Familjen kom hem på söndagen. Jag kollade på the Boondock Sains 2. Värd. Jag och Steff hade picknick i mitt rum. Steff bjöd mig på bio. Vi såg MicMacs på Screen on the Green. Coolaste biografen jag varit på. Sköna fotöljer. Soffor (om man vill ha det lite myspys med sin date). Bar/café in the back of the room. Här köper vi inte popcorn och läsk, här köper vi drinkar, öl, kaffe och bar snacks. Lite coolare. Filmen var awesome, helt i  min smak. Konstig och vackert filmat. Jag rekommenderar. Steff bjöd mig på god god mini pizza @ the Junction.

Det var min helg. GILLLART!

the Screen on the Green. VÄRT.

Det går inte att ignorera sin födelsedag, hur mycket man än vill det, när man har en sån fin familj, både i Sverige och i London, och sånna fina vänner. Fick presenter av pojkarna när jag vaknade i morse, de hade valt ut några lila smyken alldeles själva, för dom vet att jag tycker om lila. Jag smälte lite. Sedan kom världens bästa Steff förbi med hembakad morotskaka och present. Gillart. TACK!! Måste säga att jag är aningen chockad över alla gratulationer. Vill tacka alla fina för det! Och TACK mormor och morfar för pengarna!

Dagens samtal med pojkarna.

Det första jag gjorde när jag kom tillbaks till SNÖIGA j-town var att åka till doktorn. De tömde mig på blod, tyckte jag, men tydligen inte. Fick veta att jag troligtvis har IBS. Man vet inte varför man får det, man vet inte hur man botar det, det bara är så och många har det en period i livet. Känns stabilt. Jo berättade om hennes kompis som hade haft det i 10 år (!!!!!). Så länge vill inte jag ha det. IBS är iaf att tarmen är i otakt, vilket gör att man får ont i magen. Det känns bra att veta att jag inte har en alien i magen iaf.

Jag träffade killarna i Burning Condors idag för att snacka lite om bandfotograferingen. Helt klart en av de bästa kvällarna än så länge i London. Inte nog med IBS-ont-i-magen, fick ännu mer ont av allt skrattande. Gillart! Lärde pojkarna lite svenska. Bara viktiga fraser som "Hallå lilla tjejen!", "Tja polarn!" och "Henrik Larsson". Det ballade ur och slutade med att vi körde runt i cirklar(?). Men tillslut kom vi hem och jag är officielt menatalt sjuk, enligt Rory (thanks).

Rory tror att jag har en alien i magen som tänker explodera sig ut genom naveln. Det låter ju illa, spec när jag ska flyga till j-town imorgon. Hur ska detta gå? Well, BRING ON THE TRUMPETS säger jag bara!!!

Det fina med att ha brittiska vänner är att man lär sig konstiga engelska uttryck. Gillart! WOOP WOOP!

Jag och Frida åkte till National Portrait Gallary för att kolla på en fotoutställning idag. Nu är jag taggad till tusen! Ge mig en modell, ge mig en fotostudio, ge mig tiden! Please.

Vi gick till en lekplats. R kan vara den mest omtänksamma ungen jag vet. Och det har snöat massor idag. Det var ganska vackert, men kallt. Och snart åker jag till ett ännu kallare och snöigare SWE. Tiden flyger förbi. Snart lämnar jag London för gott (kanske, kanske inte, ingen vet). Om jag inte helt plötsligt gifter mig med en rik britt. Men vad ska jag göra om jag inte gifter mig med en rik true engelsman? Hitta jobb kanske, vart som helst. Det är viktigt.