B-DAY

Det går inte att ignorera sin födelsedag, hur mycket man än vill det, när man har en sån fin familj, både i Sverige och i London, och sånna fina vänner. Fick presenter av pojkarna när jag vaknade i morse, de hade valt ut några lila smyken alldeles själva, för dom vet att jag tycker om lila. Jag smälte lite. Sedan kom världens bästa Steff förbi med hembakad morotskaka och present. Gillart. TACK!! Måste säga att jag är aningen chockad över alla gratulationer. Vill tacka alla fina för det! Och TACK mormor och morfar för pengarna!

A i hatt, 26/2 -10.
photo: Emma Vo


Annars har jag legat och spytt och haft regält ont i hela kroppen och varit så där allmänt svag och borta i några dagar. Jobbar man ändå fast man knappt kan röra på sig här i England? JAPP, det gör man. Michelle blev också sjuk igår och kunde inte ta sig till jobbet idag. Det betyder mer jobb åt mig! Så idag har jag jobbat dubbelt så mycket. Men solen har lyst, jag och legat i soffan med A och kollat på Pocahontas och jag har inte spytt idag. WOOP WOOP!

När man mår så här är det bäst att avboka sina helgplaner. Vilket suger riktigt ordentligt. Inget roller blade disco ikväll, ingenting... Många besvikna miner. Killarna hade tydligen lärt sig lite mer svenska, bara för mig på min 20th birthday. Alla, utan jag, verkar tycka att det är hemskt att jag ligger hemma själv på min födelsedag. Så speciellt är det väl inte att fylla år? Det är väl som vilken vanlig dag som helst?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0